Legend of Neil

Om man som jag gillar gamla NES-spel och dessutom råkar ha ett ganska pubertalt sinne för humor så är den webbsända serien Legend of Neil en riktig höjdare. Den är sprängfylld av fyndig dialog och ofta rätt snuskig låg humor. Häromdagen släpptes det första avsnittet av säsong 3. Som jag väntat!

Serien handlar om Neil. Neil är en ganska typisk ung amerikansk man. Han gillar tv-spel, öl och sin flickvän. Neil är väldigt smart, men lat. När hans bror, som också är hans chef, ger honom sparken och hans tjej lämnar honom för, just det, ni gissade rätt: hans bror krashar allt och som om det inte vore nog så lyckas han aldrig klara av det där förbannade Legend of Zelda.

Deprimerad och bitter tömmer han öl efter öl framför sitt NES när han får syn på den röda fen. Den lockande, sensuella röda fen. Neil plockar fram sin ”joystick” och ”spelar” medans han stryper sig själv med NES-handkontrollen och fantiserar om den röda fen.

Det här är det sista han minns. I nästa ögonblick vaknar han innuti spelet. Neil vill bara ens sak: att få komma hem igen men för att göra det måste han rädda prinsessan Zelda från den onda Ganon. Han måste klara Legend of Zelda.

Bakom Legend of Neil står Sandeep Parikh, som både regisserar och (tillsammans med Tony Janning) skriver manus. Sandeep är mest känd för sin roll som  Zaboo i den oerhört populära webbserien ”The Guild” där han spelar mot geekgudinnan Felicia Day som också spelar den röda fen i Legend of Neil. I rollen som Neil ser vi Sandeeps manusförfattarpartner Tony Janning.

Jag tycker att Legend of Neil är en perfekt parodi på spelet som många av oss älskar och vuxit upp med.  Den lyckas bra med att på ett fyndigt och precis lagom pubertalt sätt fånga precis vad vi alla tänker när vi spelar Legend of Zelda, som till exempel den gamle mentorns onödigt uppenbara råd och tydliga senildemens, för att inte tala om spelets märkliga känsla för moral.

”Ahh. Magic delicious heart cookie. Eat up! You deserve it after committing murder.”